Hjärtat!

Jag har ju mått lite till och från i flera veckor har haft yrsel,trötthet,orkeslöshet, blåaläppar. Har varit på akuten och kollat upp det plus pratat med min läkare i Umeå men jag fick som svar att vi skulle avvakta det kan ju vara medicinerna fick jag till svars. Jag mådde bra i 4 dagar sen kom orkeslösheten, blå läppar, trötthet, yrsel tillbaka, fick sjukskriva mig IGEN!! Ringde min läkare igen förra veckan och sa att det  inte har blivit bättre med mig och vad ska jag göra? Han blev såklart oroade och började prata om att jag kanske måste komma ner till Umeå redan till helgen för att jag måste undersökas då mitt syreupptag inte var bra, men han var tvungen att prata med andra läkare innan det var helt säkert. 
 
Fredag eftermiddag ringer han att jag måste dit på lördag morgon och då fick jag lite panik...Ringde Dennis om han kunde följa med mig då alla andra jobbade. Lördag morgon hoppade vi på tåget och for mot Umeå jag halvt handikappad då jag blir slut bara jag går uppför en trappa.
 
Fick träffa min läkare Bengt nästan direkt vi kom dit och han gjorde undersökningar och tog prover på mig. Alla provsvar var bra, men när han gjorde ultraljud på hjärtat misstänkte han att det kunde ha blivit ett läckage i hjärtat men att man var tvungen att kolla noggrannare, Söndagmorgon fick jag en kanyl i foten och så satte dom kontrast så man ser bättre och då kunde dom se att jag har ett läckage i hjärtat och det har mest troligen blivit av min operation som jag gjorde i Maj.
 
Så nu måste jag opereras igen och är sjukskriven helt igen. Känns så surt allting jag fick vara frisk i 6 månader!! Och nu är man på ruta ett igen vet inte vad jag ska göra? Jag hade planerat att jag skulle kunna och utomlands nu i Februari, börja min utbildning och åka dundret runt men allt det fick strykas bara sådär mitt framför ansiktet, okej det kanske är småsaker för endel och man kan ju göra det senare i livet men hela förra vintern fick jag också stå åt sidan för att jag inte mådde bra och inte kunde göra saker pågrund av min hälsa. Det är ju nu man ska leva livet och verkligen leva!  
 
Just nu är min Fammo piggare än mig, jag orkar verkligen ingenting kan inte ens diska utan att jag blir slut. Försöker iallfall vara ute lite så man får se lite folk och lite friskluft, men det tar på krafterna.
 
Men jag ska klara det här, jag ska vara stark hela vägen.!
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Jessie

Krya på dig Jenny! Kram!

Svar: Tack så mycket! :)
Jenny

2012-12-29 @ 05:43:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0