Jenny

Dom 3 senaste månaderna har varit dom värsta i mitt liv. Jag har förlorat min älskade pappa. Långfredagen var den värsta dagen i mitt liv. Jag var påväg hem från lasarettet när överläkarn kom in och gav mig dödsbesked. Sen den dagen är allt förändrat och en del av mig dog. 

 

Allt har varit svart och jag kommer knappt ihåg maj,april och juni. Livet är verkligen så orättvist. Pappa var verkligen inte klar med sitt liv här på jorden, han hade så mycket kvar att ge. Jag tänker mycket på mina småsyskon som kommer att växa upp utan sin pappa. Det går inte en dag eller timme utan att jag tänker på pappa. Nånstans inom mig så hoppas jag att han kommer hem igen. 

 

Livet kan verkligen förändras på bara en timme och man ska verkligen ta tillvara på livet. Säg till folk om du älskar dom,var med dom du tycker om, gör det du tycker om! 

 

Jag försöker kämpa tillbaka till livet. Jag kämpar för min sjukdom varje dag. Jag kämpar för min&pappas skull! 

 

Det är tufft det kan jag sägà och det är svårt att att hitta en mening med livet. Men jag vet att pappa inte skulle vilja att jag ger upp utan att jag fortsätter och kämpar&krigar för att få en sån bra läkarhjälp som jag behöver. 

 

Himlen har fått den finaste ängeln. Jag hoppas att du har det bra där du är och att du har fått träffat din pappa nu.

 

Jag älskar dig pappa❤️